Att göra vardag av det nya livet

Det är vad vi försöker göra just nu. Igår började Anders jobba heltid så nu får jag och Märta försöka skapa våra egna rutiner. I det ingår att inte bli passiviserad och uttråkad, vilket innebär att jag inte kan sitta inne själv och titta på TV för många dagar i streck. Måste se till att träffa folk och göra grejer som jag gillar. Igår var vi således ute på en lång promenad med två kompisar. Vi avslutade det hela med att sitta på vår altan och fika. Det var superhärligt med skinande sol och det känder riktigt vårigt. Idag tog vi en promenad till Anders jobb för att överlämna en glömd innebandyklubba. När vi kom tillbaka så började jag, hör och häpna, kratta bort löv helt på eget bevåg! Det tillhör inte vanligheterna. Så hittills har vi haft två bra dagar ihop jag och Märta. Då och då försöker jag även ha en liten fotosession med Märta. Här är resultatet av en sådan. Jag läste i en bok om barns utveckling att barn mellan 0-6 månader skriker i genomsnitt 1,5 h per dag. De flesta skriker dessutom på eftermiddag-kvällen. Vi har inte märkt av det här så mkt för Märta har väl skrikit sammanlagt 1,5 h sedan hon föddes för fyra veckor sedan. Men i söndags och ikväll så har hon faktiskt varit lite skrikig. Hon skriker till och blir sen tyst och så håller hon på så. Det verkar fungera bäst att gå omkring med henne. Men det räcker med så här lite skrik för att man ska bli orolig och börja fundera över vad som kan vara fel. Därför var det skönt att läsa boken och få veta att barn bara gör så. Då kan man ju slappna av med felsökning lite grann och bara trösta. Ha det!