Tänkte att jag skulle skriva ett litet inlägg men vet egentligen inte riktigt vad jag ska skriva. Idag har varit sista dagen innan jullovet. Eller lov och lov, jag måste läsa två böcker (kurslitteratur) som jag inte gjort än och påbörja en hemtenta eftersom det finns risk för att jag kommer ha introduktion på något jobb hemtentaveckan. Jag har fått två intervjuer, yej!! Det känns så otroligt gött då jag varit superrädd att jag inte skulle få komma på någon alls och bli arbetslös i januari. Visserligen är det ju inte säkert att jag får nåt jobb för det men inga utav dessa två jobb ligger ute på arbetsförmedlingen så det är inte så många sökande till tjänsterna. Den ena tjänsten är riktigt kul och nu menar jag inte bara själva jobbet utan hur jag fick intervjun. En dag när jag satt hemma och pluggade så ringde telefonen från en chef på en socialförvaltning och undrade om jag ville komma på interjvu hos dem. Det roliga är att jag inte ens hade sökt tjänsten eftersom jag inte visste att den fanns. Hon hade fått mitt nummer av en chef i en annan kommun som jag sökt jobb hos. Tyvärr fick jag inte det jobbet men hon gav vidare mitt namn så jag borde ha legat någorlunda högt upp i högen iaf. Så, nu ringde de från det nya istället och ville att jag skulle komma dit och tydligen står det bara mellan mig och en annan person. Det är precis så det ska gå till tycker jag, arbetsgivarna ringer och ber en komma:) Hihi, visst vore det så mkt bättre än att hålla på och söka och söka!? Så jag har redan börjat bli lite nervös.. vill ju så gärna ha ett jobb och jag har aldrig varit på nån intervju innan.
För övrigt så märker jag att jag börjar säga farväl till allt runtomkring mig. Idag var sista gången jag cyklade på just de här cykelvägarna, snart kommer jag handla på det här Hemköp:et för sista gången osv. Det känns inte sorligt direkt men konstigt, det här har ju varit min vardag de senaste 3,5 åren. Snart blir det istället andra kvarter som jag kommer känna utan och innan och andra ställen på golvet som kommer knarra som hemma. Snart kommer jag känna mig hemma någon annanstans och ha min vardag på ett helt annat ställe. Skumt!
Nu måste jag snart lägga mig och sova, har lovat mig själv att lägga mig före ett för första gången den här veckan.. Sov gott!
2 kommentarer:
Känner helt igen det du skriver. så himla mycket av sista just nu och visst är det både vemodigt och spännande!! Men visst har åren på socionomprogrammet varit givande och härliga! Tack för en fin blogg! /Elin i klassen
Ja, det är en ny tid som kommer bli ditt liv snart. Spännande! Hoppas verkligen att du får jobbet på socialförvaltningen... Är dig evigt tacksam att våra vägar korsades under socionomutbildningen.
Skicka en kommentar