Viktoria

I juni fick jag den stora äran att fota en student inför hennes bal. Hon är så vacker och var så lätt att fota. Så naturlig inför kameran och verkade kunna le naturligt hur länge som helst. Hennes pojkvän var oxå med och gästspelade. Här är hon:

 

 

Lilla mamma

Den här dagen har jag spenderat åt att skriva personligt brev och CV till mamma. Eller hon hade ju skrivit allt själv men jag gjorde lite snyggare layout åt henne. Lockade även hit henne för att några snabba foton. Insåg att jag knappt har några kort på mamma när hon tittar in i kameran och bara ler. Så här kommer hon, är vi lika?

Gjorde iaf en "mammagrej" idag. När jag skulle åka hem så svängde jag fel i rondellen och körde mot Stenhammar inte Tofta. Något min mamma gör i tid och otid och mest hela tiden. Typiskt men då kom jag på att kunde åka å köpa ett par arbetshandskar när jag ändå åkte förbi den affären.

Edith 5 månader

Edith har nu storlek 68. Hon äter fortfarande ett nattmål vid 5-tiden som jag försökte arbeta bort för nån vecka sen. Jag märkte att hon vaknade men inte gnällde och tänkte att hon kunde somna om istället för att äta. Och det gjorde hon några gånger men sen började hon vakna oftare så jag började med maten igen. Den senaste veckan har hon varit lite förkyld och vaknat minst 1ggr/h från 3. Lite jobbigt men nu verkar det vara över och hon åt inte förrän kl 7 imorse. Jag har varit lite orolig för att hon inte har ökat sin mängd mat sedan början av sommaren. Dessutom så har hon ofta lämnat mycket av ersättningen. Vi köpte nappar från 6 månader och gav henne. Då gick det så fort att hon åt upp 150 utan att blinka så nu har vi gett 180 ml vilket verkar funka. När vi va på BVC hade hon följt sin kurva bra  ändå och ligger två kurvor över på längd och vikt. 

Edith suger på allt och undersöker. Mobilen är såå intressant och hon vill ta den och sträcker sig så långt hon bara kan för att få tag på den. Hon kan nästan sitta själv nu. Man kan inte lämna henne men hon är väldigt stabil. Hon kan sitta i flera minuter utan att man behöver hålla henne. Hon är helt käpparak i ryggen. Häromdagen ramlade hon ur sin babysitter. Jag satte henne där och gick ned i källaren en sväng. Sen hörde jag henne skrika sitt ”jag har ont” skrik så jag sprang dit och trodde att Märta hade kastat nåt på henne. Men då hade babysittern troligtvis ramlat framlänges och sedan åt sidan och Edith låg utanför. Hon slutade gråta när jag tog upp henne så hon fick förmodligen inte ont. Jag undrar hur hon gjorde för att välta den men förmodligen såg hon en leksak framför sig och lutade sig framåt och gungade till för att nå den. 

Edith gillar att busa och tycker om när man kastar henne försiktigt i luften eller flyger. Hon gillar också att bli skrämd och gillar dova läten bättre än ljusa. Hon gillar leksaker också. Nu kan hon sitta länge och greja med leksakerna. Barnstolen i köket är också kul och hon sitter där när vi äter. Då brukar vi ge henne nåt av det vi äter. Numer äter hon gröt nån gång om dagen, för det mesta frukost och har fått puré några dagar. Hon gillar mat och att få äta det vi äter. Häromdagen fick hon lite isglass och tog tag i den med båda händerna och åt så mkt hon kunde. När vi tog bort glassen blev hon arg.

Nu har Edith varit hos sina farföräldrar en kväll utan oss och det gick jättebra, så skönt. Äntligen verkar det ha släppt. Hon är fortfarande skeptisk till främlingar som stoppar huvudet i vagnen men det är ju ganska sunt.

På nationaldagen

På nationaldagen var två av mina systrar på besök. Då gjorde vi det som var min dröm när vi köpte huset, vi tog vagnen ned till stranden. Det var varmt och skönt och Märta tog ett litet dopp. Hon lyckades även tvinga sina mostrar att snurra henne i vattnet och göra "konster".

 Söstra mi

 Andra söstra mi

 Råkade visst doppa rumpan när jag skulle sitta på huk i vattnet och fota Märta. Sånt som vi fotofgrafer råker ut för då och då:)

Barnvälsignelse för Edith

I söndags hade vi barnvälsignelse för Edith (för er som inte vet så liknar det ett dop men är absolut inte ett dop). Hon skötte sig utmärkt ni kyrkan, tittade på pastorn och va väldigt intresserad av det som pågick. Märta hade som väntat svårt att bara stå och titta så Anders fick prata med henne hela tiden typ. När vi kom upp på scenen så sa Märta "där är Matilda, jag ser Matilda", tätt följt av "man får inte klättra där" (ned i dopgraven). En kompis Andina sjöng "kärleksvisan" av Sarah Dawn Finer för Edith. Hon hade skrivit om texten i andra versen lite så att den passade perfekt. Måste säga att den texten stämmer så bra in på vad jag vill förmedla till mina barn. Efteråt åkte vi hem till oss med hela tjocka släkten, vi blev 31 personer. Såå skönt att äntligen bo i ett hus som rymmer så många personer. Det gick jättebra.

Tranholmen

Som jag skvallrat om på instagram så har mamma och pappa sommarstuga. På en ö. I skärgården. Vi va där i lördags när nuvarande ägarna röjde. Det är så fint, ett riktigt paradis. Det känns helt overkligt att vi ska få vara därute och bo där på somrarna. Ni vet när man är ute på sjön och tänker att det Sverige på sommaren är det vackraste som finns och att bättre än såhär kan det inte bli när man ligger på en klippa och solar. En sån ö har mina föräldrar nu. Där vi får vara. Ön har ett boningshus, två små stugor till oss barn, en motionsslinga, otaliga vackra utsiktsplatser och platta fina klippor att bada ifrån. Det saknas däremot el, vatten och riktig toalett. Men det är ju petitesser i sammanhanget. Här kommer lite bilder från stället där vi ska hänga nästföljande somrar.

Här och var står små solstolar utplacerade vid fina vyer. Och trots att dom står på en fin klippa så behöver man inte ta in dom på kvällen, för det är ju våra klippor.

 Ja, ni förstår att vi redan längtar efter nästa sommar. Men först blir det förhoppningsvis en jul på sjön.