onsdag 7 december 2011

Det är bara att inse

Vi är småbarnsföräldrar. Det är ju faktiskt väldigt konstigt, inte minst för att vår lilla krabat har börjat ta sig fram på allvar. Hon har lärt sig krypa! Å nu kommer hon dessutom framåt. De är konstigt hur fort det går. För en vecka sen så kunde hon inte. Hon stod på alla fyra och vägde men kunde bara komma bakåt om nåt. Nu drar hos sig framåt med armarna och benen sprattlar med så gott det går. Plötsligt märker jag att det mest frekventa ordet jag använder är "ajaj". Självklart är det även detta Märta härmar. Så fort jag hade sagt ajaj så sa hon med hög röst ajajaj. Vid ett tillfälle sa jag bara Määrta med allvarlig röst, då svarade hon ajajaj. Vi får nog plocka bort lite överflödigt tjafs så vi bara behöver använda ajaj om det är viktigt, annars kommer vi inte göra annat än att säga till henne (som princip är jag dock emot att plocka bort för mkt men det är ju synd om henne om hon inte får röra sig i sitt eget hem utan ständiga förmaningar).

Inga kommentarer: