Att få en lillasyster

Att få en lillasyster är ju inte bara så kul direkt. Vi har fått många olika reaktioner från Märta. Framförallt så har hon varit mer aktiv och mer trotsig. Väldigt ofta så säger hon nej, springer iväg och gör tvärtemot vad vi säger. Och hon gör allt för att hela tiden ha fokus på sig själv. Häromdagen när vi åt så satt jag och Anders och pratade om nåt och då sa Märta "titta på mig". Så hon vet ju iaf hur hon ska göra för att få uppmärksamhet. Anders har lekt med henne hur mycket som helst samtidigt som han har lagat mat, städat och fixat. Själv har jag försökt få till en bra amning och orka med hela förändringen av livet. Anders och Märta har lekt mycket i hennes koja på rummet för att Märta skulle känna sig lika viktig och älskad som tidigare. Hon har haft jättekul med sin pappa men istället så har hon reagerat en hel del mot mig. Från att ha varit lite mammig så är det nu bara pappa som gäller vilket hon har gjort tydligt ett par gånger. Självklart är det en helt naturlig reaktion men visst svider det lite i modershjärtat. Mot Edith är hon väldigt snäll, hämtar hennes napp och nallar. Klappar på henne lite ibland och sitter bredvid på skötbordet när vi byter blöja. Edith får oxå en godnattpuss på kvällarna vilket vi föräldrar inte får varje gång direkt. Men för det mesta ignorerar hon Edith och ibland vill hon inte ens prata om henne. På förskolan fick dom inget svar när de frågade om hennes lillasyster.

Här är Märta när hon och Anders hämtade mig och "äsen" på BB.

 Märta vill tydligen visa sin lite högre position i familjen och satte sig på sin stol och vinkade ned till Edith.

 Här är Märtas koja som hon lekt i hur mkt som helst det senaste. Speciellt mysigt är det att sitta i kojan och kolla på ipaden.

 Min fina tjejer!

Nu har Anders börjat jobba och Märta är på förskolan. Men tre mornar i rad har vi lyckats ta oss till förskolan i tid. Å haft det riktigt mysigt innan dess. Så vi vänjer oss vid situationen lite i taget och tycker att det går riktigt bra ändå.